Inför valet i Frankrike i våras översköljdes väljare av påhittade historier. En fjärdedel av alla politiska nyheter som delades på Twitter under valrörelsen var falska, enligt en studie vid Oxford.
I detta blogginlägg granskar jag huruvida man verkligen kan dra den slusatsen av studien. Med största sannolikhet är det den här studien som avses. Ingenstans i studien finner jag någon grund för påståendet att en fjärdedel av nyheterna var falska. Hur kan det då komma sig att påståendet görs? Svaret tror jag är att Reuters gör ett snarlikt påstående i den här artikeln, som refererar till samma studie, och att Reuters tolkning når Åhlund. I Reuters artikel står nämligen följande skrivet:
Just days before France votes in the first round of a presidential election, the study [by Oxford University researchers] said misinformation at times has accounted for one-quarter of the political links shared on Twitter in France. It defined "junk news" as deliberately false stories and those expressing "ideologically extreme, hyper-partisan or conspiratorial" views with logical flaws and opinions passed along as facts.
Även här nämns andelen en fjärdedel, och inte heller den här gången finner jag något stöd i studien. Om man jämför de båda citaten så kan man konstatera att en skillnad mellan dem är att Åhlund skriver att nyheterna var falska medan Reuters använder ordet "misinformation". Den som läser texten på di.se får intrycket att studien slår fast att en fjärdedel av alla politiska nyheter var "påhittade historier". Själva studien är på bara fem sidor, så jag har svårt att tro att det är jag som har missat något i den. Att motbevisa Reuters påstående är enklare än att göra detsamma för Åhlunds, i och med att Reuters skriver mer utförligt om studien. Jag tänker därför nu, likt jag nyss gjorde för Åhlunds påstående, ge den bästa förklaringen jag kan komma på till varför Reuters skrev som de gjorde, för att på så sätt försöka övertyga er om att Reuters, och därmed Åhlund, har fel.
Eftersom Reuters direkt efter meningen om en fjärdedel skriver ner studiens definition av "junk news", är det troligt att de menar att det är "junk news" som står för en fjärdedel av länkarna. Vad är det då som studien egentligen säger om "junk news" och dess procentandel? Det "kluriga" för någon som är dålig på att läsa statistik och under stark tidspress är att någon procentsiffra för "skräpnyheternas" andel av de totala länkarna aldrig ges i tabellen som visar de olika kategoriernas andelar (tabell 3). Anledningen är att länkarna är uppdelade i två olika nivåer av kategorier, och skräpnyheternas kategori tillhör kategorierna på den lägre nivån. "Junk news" är en underkategori till kategorin "Other Political News and Information".
Vad man kan se i tabellen är att "Other Political News and Information" står för 19,6 procent av totalen och att "Junk News" står för 21,3 procent av alla länkarna som faller under den övre kategorin "Other Political News and Information". Enkel matematik ger att "Junk News" därmed står för 0,213 * 0,196 = 0,041748, dvs. ungefär fyra procent av totalen. Långt ifrån en fjärdedel alltså! Min gissning är att Reuters läste siffran 21,3 procent och trodde att det var skräpnyheternas andel av totalen. Nu är ju visserligen 21,3 procent en femtedel snarare än en fjärdedel, men de kanske tänkte att om det ligger mellan en fjärdedel och en femtedel så går det bra att skriva en fjärdedel.
Jag tycker det är dåligt av Arvid Åhlund och di.se att publicera en text som förvanskar en studies resultat. Studien finns tillgänglig för alla och är på bara fem sidor, så att köpa ett påstående som görs om den av Reuters utan att faktakolla är illa. Dessutom framgår det hos Reuters att "junk news" inte bara inkluderar "deliberately false stories" medan Åhlund ger intrycket av att han menar falska nyheter i betydelsen "påhittade historier". Min syrliga slutkläm får bli att jag genom denna granskning ironiskt nog har avslöjat en "falsk nyhet".
No comments:
Post a Comment