Ekot förvirrar om nyanländas utbildningsnivå

Onsdagen den 4 oktober rapporterade Sveriges Radios Ekot om att många beredskapsjobb har gått till nyanlända. Twitterkontot @roskilde1658 skrev angående rapporteringen följande:

Hej @sr_ekot ”många nyanlända har höga utbildningar”. Vänligen definiera många och höga. Ca 14 min in i 17:45-sändning.

Den sändningen finns här. Ekot svarade med följande tweet:

Hej, ledsen att vi dröjt med svar. Uppgifterna är Statskontorets. Det framgår men vi kunde ha varit tydligare här.

Hanif Bali, partistyrelseledamot i Moderaterna, frågade:

Kan ni länka till uppgifterna då?

På detta svarade Ekot först:

Satskontoret: 58 procent som fått beredskapsjobb har eftergymnasial utbildning. 42 procent av jobben har gått till nyanlända.

Och fem minuter senare:

Om du vill ha fler detaljer kan du kontakta Statskontoret. /Mvh Mona Hambraeus, producent Ekot 

http://www.statskontoret.se/globalassets/publikationer/2017/2017109.pdf

Trots att fler frågor ställdes till Ekot i tråden kom inga fler svar från dem. Det märkligaste svaret är det där procentsatser om 58 procent och 42 procent anförs. Det är nämligen så, att sammanhanget i vilken frasen ”många nyanlända har höga utbildningar” yttrades var denna mening:

43 procent av de statliga beredskapsjobben har gått till nyanlända, enligt en rapport från Statskontoret, och eftersom många nyanlända har höga utbildningar, kan det vara en förklaring till att majoriteten av beredskapsjobben gått till just högutbildade, enligt Statskontoret.

Man kan inte ha de nyanlända som förklaring till att beredskapsjobben gått till högutbildade om allt man vet är hur stor andel av jobben som gick till nyanlända och hur hur stor andel som gick till högutbildade. Med den informationen vet man ju inte om de som var nyanlända var mer eller mindre högutbildade än de som inte var nyanlända. I den sista tweeten länkade Ekot till rapporten. Men på bloggen I allmänhetens tjänst - granskning av public service skrev bloggägarna att de inte kunde hitta någonstans i rapporten där Statskontoret hävdar att ”många nyanlända har höga utbildningar”. Inte heller jag kunde hitta påståendet i rapporten.

Uppenbarligen hade Ekot hoppat i galen tunna och jag bestämde mig för att försöka gå till botten med det hela. Av reportrarna fick jag via mejl veta att de fått förklaringen från en intervju som de hade gjort med utredaren, Maria Karanta. I ett mejl till henne citerade jag förklaringen och frågade vad grunden för påståendet om att många nyanlända hade höga utbildningar var och hur hon definierade ”många” och ”höga”. I ett första mejl skrev hon följande:

Vi har uppgifter från Arbetsförmedlingen om utbildningsnivån hos nyanlända som fått beredskapsjobb. De finns dock inte i rapporten.

I ett annat mejl besvarade hon båda mina frågor genom att bifoga en tabell (se längst ner i blogginlägget) och skriva följande:

Enligt uppgifter från Arbetsförmedlingen har 76% av de nyanlända som fått beredskapsjobb eftergymnasial utbildning. (se bifogad tabell)
Med eftergymnasial utbildning avses minst en termin på universitet/högskola. Enligt Arbetsförmedlingen är variabeln utbildningsnivå ganska osäker för nyanlända. 

Som ni ser i tabellen nedan har 76 procent av de nyanlända och bara 45 procent av de övriga inskrivna eftergymnasial utbildning. Det verkar som att Ekot aldrig tog reda på de siffrorna. Hade de gjort det så hade de kanske bättre förstått vad de gjorde och formulerat sig på ett sätt som gjorde det tydligt att det Statskontorets utredare avsåg var utbildningsnivån på de nyanlända som fick beredskapsjobb jämfört med de övriga inskrivna, inte utbildningsnivån hos nyanlända i allmänhet. Den senare tolkningen verkar vara den som de flesta som lyssnade gjorde, i alla fall att döma av Twittertråden och det tidigare nämnda blogginlägget.

En annan kritik jag har är att Ekot inte är tydliga med vad som kommer från myndighetsrapporten och vad som kommer från en muntlig intervju med utredaren. Det är till och med så att de inte nämner i nyheten att de har gjort en intervju med utredaren – de nämner bara rapporten. Svar på muntliga frågor har mindre auktoritet än en myndighetsrapport underskriven av generaldirektören. Dessutom blir det svårare att granska uppgifter och resonemang om man inte vet exakt varifrån de kommer. Hela den här historien illustrerar detta faktum.

Antal beslut om moderna beredskapsjobb 1 januari–31 juli 2017 som avsett nyanlända respektive övriga inskrivna vid Arbetsförmedlingen, utbildningsnivå

Utbildningsnivå	Nyanlända	Andel	Övriga inskrivna	Andel	Total	Andel
Saknar formell grundläggande utbildning	4	2 %			4	1 %
Förgymnasial utbildning kortare än 9 år	9	4 %	14	5 %	23	4 %
Förgymnasial utbildning 9 (10) år	8	3 %	26	9 %	34	7 %
Gymnasial utbildning	33	15 %	123	41 %	156	30 %
Eftergymnasial utbildning	170	76 %	134	45 %	304	58 %
Total	224	100 %	297	100 %	521	100 %